Smycken
Vet ni vad? Jag har faktiskt börjat överväga om jag är en människa eller ett djur?
En skata skulle nog passa mig ypperligt, för jag gillar serriöst allt som glittrar i solens sken nu för tiden.
Jag avskyr verkligen när expiditen i en smyckes affär frågar mig om jag behöver hjälp med något?
Nej intalar jag hjärnan, första gången är det enkelt, men nästa gång dom frågar har jag troligtvis hittat något jag gärna vill ha med mig hem.
Igår vart jag "förmånskund" Hos smycka, konstigt? Nej för så mycket jag handlat och hälsat på dom på slutet var detta rätt förståligt.
Blir tokig på mig själv av alla dess köp, hur kan jag helt plötsligt ha blivit så kär i smycken?
Men en sak är säker Vill ni vinna mitt hjärta besök en smyckes affär!
Världen och alla dess människor
Förövrigt är det Outsiders på tv och idag är det fan helt random alltså, en före detta fagersta bo är med idag, Dockor som familj? herre min gud är det enda min hjärna i stort sätt kan tänka just nu.
Dockor är en utav dom mest äckligaste och skrämmande sakerna som existerar i den här världen, att ha en docka i mitt hem eller utöver i mitt sällskap är inte något som går för sig i fösta taget, jag är helt tagen alltså, hur kan man leva så? Hur kan man bli så sluten att man har dockor som sin familj?
Hur sannolikt var detta?
När vi väl kommit upp för backen i en dryg snigelfart på sisådär 40km/h la hela bilen av, det var som att min trogan springare bara dog, att vrida om nyckeln eller smacka på nu var helt bortkasstat, där stod vi, Lunkan, Andresson, Olivia, Jag och bilen, mitt i sälens vilda natur.
1200 spen för bärgning bara till stugan och sen var det ju vägen hem, en resa jag helt klart sent kommer glömma, slösrikt, Javisst!
Just a pice of a cake.
Tänkte att rutorna skulle får börja skaka lite fint inför sälen resan med ett par liter musik.
Men bilen fick rutorna att skaka på annat vis denna ljuva lördagskväll, Hann inte ens komma till Statoil i fagersta innan den börja "studsa" fram på vägarna, åt helvete med allt, Punka på framdäcks fan:et.
Fin fint surru, ja fina fisken på land.
Just a pice of a cake.
Godis gris?
Har proppat i mig nästan hela Ahlgrens bil påsen och några ostkrokar och jag mår svinigt illa.
Fina fisken säge vissa, jag säger blä!
Finns så mycket annat gott så som vanlig mat istället för godis, Nej godis någon gång i månaden passar mig ypperligt, jag fattar absolut inte hur man kan dricka läsk flera ggr i veckan samt äta godis. Vet ni hur man gör kan ni ju gärna förklara det för mig!
Feel it
Eller varit god för att bli ond?
Jag kan inte minnas att jag någonsin gjort något ont, något styggt.
Jag har alltid levt ett så säkert liv, trygg familj, aldrig testat snusa, aldrig testat röka, Absolut inget.
Skulle absolut inte göra något av dom 2 sist nämnda i nuläget heller, men att leva farligare, vad innebär det egentligen?
En tankeställare för kvällen helt klart, vad kan man göra för ett farligare mer adrenalin rikt liv?
Våga mindre, sattsa mer? Sattsa mindre, våga mer? Det är frågan.
Musik
Musik blir dagens ämne mina trogna snokande lärjungar!
Musik är verkligen något jag brinner för, dansen och mitt egna låtskrivande har gjort att musiken står mig väldigt tätt intill hjärtat, Blind eller döv är en svår fråga för mig helt enkelt.
Men i vilket som, minns ni när ni var små och rockade loss på alla låg och mellanstadie diskon?
Aqua, dundrade ut genom högtalarna, högt och tydligt, det var så magiskt att man sveptes med av bara en sån liten sak som att verkligen aqua spelades ut genom dom enorma högtalarna som stod staplade på golven, minns ni?
Man mimade och gjorde egna framträdande hemma, man tvingade bokstavligen sina föräldrar att sitta ner ett x-antal timmar per vecka för att se en själv fejka fram ett framträdande till någon man ville vara som.
I dagens läge, varken mimar jag eller uppträder jag inför mina föräldrar.
Så, Var det bättre förr när man kunde drömma sig bort och låta sig svepas med i vimmlet av suddiga önskemål av att vara artist på heltid, eller är det bättre nu när man vet att singstar är ett grymt festspel på enu en röjjig fest på 2000-talet.?
Mode
När jag var liten klädde man sig alltid utan att tänka sig för hur man överhuvudtaget ens såg, för det spelade liksom ingen roll när man endå skulle bli lika skitig efter en lekdag i sanden, rutiga byxor, rosa och rött ihop.
Men nu när man lever ett mer stillsamt liv vill man även se bra ut när man leker i sanden fast man vet att man kan förstöra sin farvorit blus, hur kommer det sig egentligen? Att man alltid vill se någorlunda bra ut?
Övertrött
En hel cider gick ner, asglad och snygg såklart.
Men med andra ord skulle man också kunna kalla det för övertrötthet!
Ofrivilligt vattenkrig på jobbet idag.
Och med käldskador,..
Frös som en gnu utan strumpor på grönlands tjocka glacier is igår/inatt.
Mina fötter hann lagom tina upp 1 timme innan avgång ut i kylan igen, påväg till jobbet på morgonen.
och gissa vad det var lika kallt som dagen innan när jag stoppade ut min stora snok utanför dörren i lägenhetshuset, nej fyfan, visst kan det få vara kallt men jag nöjer mig med 6 minus helst.
Och påtal om ohälsosamt så har jag sovit ca 4 timmar under 2 tjocka täcken och jobbat 10 timmars pass idag, övertrött Amanda, javisst kom och titta!
Hör och häpna
Power meet, cruisingar sommar tid, överallt och ingenstans, men hör och häpna det finns även vinter tid.
Har aldrig hört något liknande och jag är i eld och lågor, imorgon får jag chansen att uppleva vinter cruisingen i Avesta för första gången i mitt liv.
Får se hur reaktionerna från ens egna håll blir men jag tror att det kommer bli något alldeles extra. Imorgon kväll efter arbetet beger jag mig iväg till norberg och vidare mot avesta i den legendariska Amazonen!
Vi tar farväl av julen!
Snart ska julgranen dansas ut, inte många dagar kvar nu. Men i år har jag tur, i år behöver jag inte dansa ut granen då Bulan och Thomas gjorde det på nyår, både i köket och i vardagsrummet.
I år behöver jag helt enkelt bara kasta ut julgranen, eller som man gör när man har lägenhet lägga upp den på vinden tills näst kommande jul.
Drömmar och självkänsla
Att ha drömmar eller att vilja saker som man vet bara ligger inne i huvudet eller ner skrivit på ett papper fullt av damm är egentligen helt meningslöst, trotts det måste vi alla ha våra drömmar, men egentligen till vilken nytta?
Helt seriöst allt är inte pengar, man kanske borde ha drömmar eller mål som man kan uppnå? Att klara av något man länge velat, något som man helt plötsligt bestämt sig för ger oss en otrolig kick av självkänsla och en skrytförmån av dess like. Att skryta är ju inte alltid bra men ibland måste vi alla få göra det, iaf när vi känner oss stolta. Så du som har en kompis nästa gång som kanske skryter extremt mycket om att den gjort dittan och dattan var då snäll och tänk på att den personen kanske alltid drömt om att äga en saab 9.3 eller dylikt, verka för en gångs skull intresserad, sätt dig till rätta och lyssna på vad personen har att säga, det kan hjälpa många mer än vad man tror. Och kom ihåg jag sa inte alltid att du ska lyssna!
Redan 3dagar
Att få ny energi fast det är ett nytt år, är då inget man kan räkna med.
Visst posetiva tankar är väll en sak men att gå upp när klockan ringer känns helt enkelt fortfarande förjävligt.
För bara någon månad sen hade jag aldrig andvänt snoozen på väckar klockan och för bara någon månad sen kallade jag alla som snoozade för helt onödiga, fattade helt enkelt inte vittsen, tills jag en helt vanlig dag valde att snooza för första gången på 20år, herre min gud kan jag bara säga, hur kan man inte använda snoozen vill jag uttrycka nu, så skönt att bara drömma sig bort sisådär 7-9minuter till på morgonen, avsluta den drömmen man haft och gå upp för att sedan borsta tänderna, tänk vilken uppfinning, snoozen.
2010
Kan ni tänka er? Känns som det var igår jag var 10år och firade år 2000 med mina föräldrar.
Jag minns att vi var i bysala gården med mina barndoms vänner, Vi sprang runt i snön och levde livet utan bekymmer och problem. Nu 10år senare vart nyår inte så stilla och bekymmerslöst som när man var liten och tyckte snöflingorna var som stjärnorna på himlen, vackrast i världen.
Tänk att livet kan ändras så fort, eller är 10år egentligen så kort tid som det känns, det är ju endå 10år?
Minns inte ens om jag tappat alla mina mjölktänder i den åldern, men nu är jag iaf helt säker på att inga kommer trilla ur om jag inte hamnar i slagsmål eller ramlar in i ett bar bord eller så.
I vilket som, så kände jag för att släppa allt det gammla och då menar jag allt.
Nu finns det bara en framtid, ett år, ett år som ska bli bättre än 2009, ett år som ska toppa dom kommande åren, jag ser ljust på framtiden fast jag fortfarande sitter fast i dimman, jag välkommnar med omsorg och förväntan år 2010!
Aktuellt
