Känner mig glad, glad som hm, hur ska man beskriva en känsla som saknar ord? Jag svävar på rosa moln, jag ler hela dagarna, poppar hög ljuvlig musik, dansar loss som ett freak och bara njuter. Ja ni kanske förstår att livet leker enu en gång detta år, ja 2010 ska bli året som hamnar på minnes bänken precis som år 2008 gjorde för 2år sedan.

..Och jag gillar rosa!

Många har nog hört talas om biggest loser, det amerikanska tv programet? Visste ni även att detta otroligt stora program ska börja sändas och användas i sverige också? Detta är rätt skratt retande enligt mig, visst finns det tjocka människor i sverige men det är ju bara halva personer ändå jämnfört med dom i amerika.
I vilket som det var inte programet jag skulle skriva om utan det var egentligen om min pappa.
Min pappa kollar sällan på tv men är det något han inte vill missa så är det biggest loser.
Pappa brukar säga - Ska vi kolla tjockis tv nu?
Inte biggest loser frågar jag då?
Pappa svarar varje gång - Nej tjockis tv? Ja tjockis tv heter det, sen ler han.
Tänkte bara tipsa kanalen som tänkt sända biggest loser i sverige, gör något annorlunda något orginelt, döp om den förbanade skiten till Tjockis TV.

Just nu pågår kampanjer överallt om kampen mot aids och jag tänkte faktiskt vara så god hjärtad att hjälpa till den här gången genom min blogg. Någon eller några kanske faktiskt tar sig tid och läser länken under, andra kanske skiter i det men det är vilket som. Jag tycker iaf att det är viktigt att ta upp det här i min blogg, jag tycker att det är viktigt att sprida budskapet vidare kring Hiv och dess följder.

http://stilrobin.blogg.se/2010/may/utkast-maj-17-2010.html#comment

Då var det klappat och klart, har precis badat ute för första gången i år eller jag har iaf badat fötterna i skorna med vattnet från skogen som siprade in för ett tag sedan, fint sa fisken!

Nej nu är det faktiskt dags att ta tag i den här skiten igen. Skriva några rader, bara ösa ur mig alla mina problem och njutningar. Isbanorna och blomsterbanorna.
Vi är nu inne i Maj och för bara någon dag sen sa jag att det inte fanns ett enda löv på träden medans nästa dag fanns det. Träden pyntar sig själva som vi pyntar granarna till jul. 

Impulser? Varför föddes jag för att älska impuls köp?
Kan bara inte motstå dom blänkande och helt otroliga smyckena som smycka har.
Idag kom jag hem med enu ett nytt armband från Thomas Sabo kollektionen då mitt gick sönder efter en lite för vild lördag natt och såklart kunde jag bara inte nöja mig med att köpa hem armbandet igen, nejnej det slutade med att jag beställde hem smycken för över 1.500, Bra impulser Amanda!

Om ni läste gårdagens inlägg skrev jag om, bara fötter för att det skulle låta bra.
Idag fick jag näst intill bokstavligen vara med om, bara fötter, i mitt verkliga vardagsliv.
När jag kom till gymmet och höll på att byta om, inser jag att jag inte har fått med mig skorna, Hur jävla tankspridd får man egentligen bli? Där stod jag med vattenflaskan i huggsta hugg utan skor, hallelulja, jag tränade dock utan skorna för inget hindrar mig och min träning.

Ber om ursäkt för min otroligt dålig uppdatering här inne. Men vad kan jag säga? Livet leker under mina bara fötter, solen skiner och allt är så jäkla underbart det bara kan bli. Desstå mer solen skiner blir mitt leende bara bredare och bredare, jag hoppas verkligen också att ni har påverkats av vädret och tar livet som en ren njutning om inte hoppas jag att detta inlägg av posetiva vibbar kanske kan smitta av sig isf.
Dagens råd, enkelt och kort är; lev och njut!

Idag kom det hem med posten, brevet jag länge väntat på och i brevet stod det att jag vart antagen, en lycka spreds inom mig och sen kom tanken, vad fan har jag gett mig in på? Är det här en sån bra idé!

Om dryga en timme ska jag iväg och plaska omkring i badbasängen, med simfötter och armkuddar, med andra ord ska jag simma några kilometer eller en mil såhär på morgonkvisten.
Efter det ska jag bege mig till kina för att äta lite exotisk mat, även det en lögn, men drömma får man väll? Jag får helt enkelt nöja mig med andra handsvalet som betår av china food in fagtown.

Du får mig att le varje gång jag myser med dig framför tvn. Du lyser upp min tillvaro och är alltid det självklara allternativet. Att tugga på något onyttigt och gott medans jag ser på dig är det ljuvaste och mest otroliga som finns. Du är filmen som alla vill ha, du är filmen som alla bara måste se, Du är The hangover.

Efter många skrik, många hårda stamp i golvet och ett x-antal skruvar som inte ville samarbeta med mig igår står nu den skorstens fria spisen uppställd i mitt magnifika vardagsrum. Hur mysigt som helst och dessutom är den såklart enu snyggare tack vare mig själv och min byggare bob teknik. Den står upp och ser ut som på bilden men jag fattar inte varför det vart några metal bitar och skruvar över? Måste endast bero på att dom skickat med reserv delar eftersom det lätt måste finnas inkompetenta jäklar som tappar bort hälften av skruvarna när dom håller på, eller? ;P

Åt helvete med bildö. Är ju för fan rena rama skämtet deras äckliga bruksanvisning. Och nej jag är inte arg bara jävligt frustrerad. Välkommen till en annan del av Amanda ( hon som tappar humöret 3ggr per år ) nedräkning första!

Att använda kroppen fullt ut efter ett tränings pass med pappa på gymmet verkar som vanligt vara helt jävla omöjligt. Nu sitter jag här framför dumburken och beklagar mig själv över att mina bröst muskler värker omänskligt, helt otroligt sjukt ont, men jag gillar trotts det smärtan, den nästan o uthärdiga smärtan.
Att det smärtar efter en träning gör mig inte alls så mycket, jag tycker bokstavligen om smärtan då jag helt prompt tror att jag har fått ut så mycket mer av tränings passet då. Det ska vara tårar, svett och värk efter ett rejält träningspass annars är det som pappa säger; ett redigt jäkla fjöl pass!

Full rush och dålig uppdatering från min sida men blir bättre när jag anländer hem igen (imorgon), ville trotts allt bara göra dagens inlägg så kort men endå så mäktigt jag bara kan genom att önska er en riktigt Glad påsk alla mina kycklingar!

Igår tog jag frukost senare än alla andra på jobbet så jag satte mig i personalrummet för att få äte i lugn och ro.
Jeanette kom tillbaka från ett möte och hon satte sig ner med mig för att tala om hur det gick och hur allt vart upplagt en tid framöver. Efter en kort tystnad utbrister hon ut med hela kroppen, men vad tusan håller hon på med?
Jag ställer mig upp lutande mot matbordet för att också få en chans att se vad som försig går utanför fönstret.
Vi båda står i en lång tystnad när vi kollar på damen som letar bland soporna, vi överväger allternativ som att hon kanske faktiskt letar efter tomburkar, då hon kanske med närmare eftertänksamhet har en kass pension då damen är runt 80år. Men ack så fel vi hade, hon doppar ner huvudet i kompost soptunnan och med upp igen har hon en kompost påse som hon kollar bestämt i, hon drar igen påsen när hjon inte hittar det hon söker, drämmer ner den i soptunnan igen och vandrar vidare, då kan jag inte hålla tyst längre, jag säger till Jeanette du får faktiskt ursäkta mig nu men jag måste få skratta och sedan utbrister vi båda två i ett skratt som är bortom alla gränser, såg vi verkligen rätt? en 80årig tant ner i en komposttunna.