Bilen brummade på och lät som en dundrande ferrari när den rullade fram på dom snöbelagda vägarna, man kunde nästan känna vinden svepa i håret fast man satt inuti, men när vi kom i en svag liten uppförsbacke började bilen låta som ett glas vatten man valt att hälla i munnen och gurgla fram och tillbaka med.
När vi väl kommit upp för backen i en dryg snigelfart på sisådär 40km/h la hela bilen av, det var som att min trogan springare bara dog, att vrida om nyckeln eller smacka på nu var helt bortkasstat, där stod vi, Lunkan, Andresson, Olivia, Jag och bilen, mitt i sälens vilda natur.
1200 spen för bärgning bara till stugan och sen var det ju vägen hem, en resa jag helt klart sent kommer glömma, slösrikt, Javisst!