Sitter här och kan inte låta bli att dra på smilebanden, jag känner mig lycklig för det jag har, för den jag är och för dom som omger mig. Att se allt det negativa gör inte saker bättre, att ångra något gör ingenting ogjort, trotts att man ibland vill det blir grubblandet bara värre för dig själv än det egentligen skulle behöva vara, men det glömmer vi bort ibland så därför vill jag passa på att hylla mig själv, den Amanda jag är, att jag är älskvärd precis för den jag är, att min sambo, min familj och mina vänner också precis som jag är värda allt guld i hela världen. Jag har fått mycket jag inte ens kunde drömma om för ett år sedan, jag har fått ny vänner kanske för livet vem vet, ute på max i hälla? Inget jag trodde från början men nu saknar man dom så att benen skakar, skämt o sido. Jag har en sju jäkla nära vän vid namn Linnea, som borde få pris utmärkelse för humor på hög nivå och dessutom har jag min Sambo min andra halva, han är hela mitt hjärta, därför jag blivit så bra som jag är nu.
Jag måste påminna mig om det här då kommande dagar blir en kamp för att överleva i verklighetens hårda värld. Jag älskar det jag har! Gör du?